fredag 19 mars 2010

2-31 Mars






Den första bilden är från september 2009 och andra bilden är från den 18 mars 2010.

Sammanfattning av tiden 2-31/3

Första veckan hemma var jag ganska trött och jag gjorde inte så mycket det räckte gott att bara se till att jag fick i mig pure och vätska. På fredagen började jag med ett nytt beteende som inte är så trevligt för vare sig mig eller omgivningen. Helt utan anledning började jag att ulka precis som att jag skulle kräkas men det kan jag som sagt inte längre. Olika dagar med varierande antal ”anfall” som ibland på går i 10 minuter. Vid två tillfällen hände det när vi var och handlade mat vilket gjorde att jag nästan började utveckla fobier och inte ville åka till affären efter det. Magnus började undersöka saken och kom fram till att äter man kalcium så måste man även äta magnesium och det gjorde jag ju inte. Så efter en veckas ulkning så köpte vi magnesium brus som skulle tas morgon och kväll och smakade fruktansvärt men bara efter 2-3 dagar märkte jag en klar förbättring och nu efter 2 veckor har jag inte haft något anfall på flera dagar :) vilken tur att jag har dr Magnus.
En dag åkte jag med Magnus på morgonen och blev avsläppt hos min kusin i Mölnlycke när jag kom fram 6,30 på morgonen så la jag mig och vilade på soffan. Vid 12 kom min moster och mamma och hälsade på och vid 3 kom även Andreas (min lille son 17 år). Det var en riktigt trevlig dag. Vid två tillfällen har jag varit i Göteborg och hälsat på mamma och pappa och sista gången jag var uppe så åkte jag till jobbet och hälsade på dem. Då bestämde vi att jag skulle börja jobba 50 % veckan därpå trots att jag på pappret skulle vara sjukskriven 3 veckor till. Jag kände att jag snabbare skulle bli bättre om jag gick in och jobbade lite plus att jag kanske inte blir så trött när jag väl börjar jobba heltid den 11 april. Eftersom vi bor i ett mindre samhälle så händer det inte så mycket på dagarna och de vi känner bor minst 5 mil bort så det är ju inte precis så att man tar en promenad i solskenet hem till någon.
En dag när vi varit och handlat så hittade jag en blå rock i bagaget på bilen och frågade Magnus vad det var. Det kommer du väl ihåg sa han och tittade på mig som att jag skojade med honom. Nej sa jag, det kommer jag inte ihåg, för det gjorde jag verkligen och gör fortfarande inte. Han berättade att han fått den på Malmö sjukhus när han fick komma in på uppvaket för att hälsa på mig. De brukar inte släppa in besökare där men gjorde ett undantag eftersom jag inte var från stan och för att jag legat där nästan ett dygn och inte mer än ett par timmar som är det normala. Det är helt blankt har inte en aning om att han var där och hälsade på trots att han var där i nästan två timmar och pratade med mig , att han var uppe på avdelningen kommer jag ihåg men inte på uppvaket. Skrämmande.
Den 24:e var jag på återbesök på SÄS och det var skönt att jag inte behövde gå tillbaks till kirurgen 2 där jag låg för det kändes jätte jobbigt att bara komma tillbaks till sjukhuset. Proverna som jag tog i förra veckan var bra med undantag av järnet som var något lågt så nu måste jag väl trycka i mig den tabletten också varje dag isf någon gång i veckan. Läkaren ville ta fisteln (slangen ur gamla magsäcken) men när jag sa att enl Anders som gjorde op så skall den sitta i 8 veckor så blev hon tveksam. I Borås så brukar de ta den efter 6 veckor men som hon sa att skulle vi ta den idag så kan man ge sig den på att det skulle krångla så vi väntar i 2 veckor till. Magnus frågade varför de skrev ut så mycket Kalcium men inte Magnesium, då svarade de att de går bara efter sina riktlinjer. Då berättade vi att jag börjat med Magnesium och att det hjälpte mot kräkningarna. Först var de positiva till att vi börjat med magnesium och undrade om det var Anders som sagt det. När vi sade att det var Magnus som kom på det, undrade de om han också gjort operationen tidigare Efter samtalet med läkaren så gick vi till ett annat rum och pratade med en sköterska som även jobbade på avd där jag låg. Jag vägde mig och hon tog ett midjemått, frågade bla hur min självbild är nu mot innan op, hur och om magen fungerar eller inte. Sedan sade hon att jag skulle sluta med Magnesiumet och ta en multivitamin istället, okej men varför har de inte sagt det tidigare?? Magnus har frågat flera gånger om jag inte ska äta multivitamin också. Min själv bild att jag ser ut som jag gjorde i september jag ser ju i spegeln och på kläderna att jag har gått ner mycket men när jag tänker mig själv så tänker jag 134,7 kg.
När jag tog bilderna före och nu så tappade jag nästan hakan när jag såg skillnaden för jag kände inte igen mig själv på bilden som togs 18/3.

1 kommentar:

  1. Men jösses vilken skillnad, härligt å se att du börjar återkomma efter allt skit du gått igenom. Fattar fortf inte vad som hände :-(

    SvaraRadera